Från Mikkos penna

För en kommun eller stad – oberoende landsbygd eller stad - gäller det att vara attraktiv året om, inte bara en viss tid på året. Det handlar om att skapa en helhet med bland annat tillgång på attraktiva arbetsplatser, bostäder, kultur- och idrottsliv samt kvalitativa och bra serviceutbud.

Vi skulle behöva bygga upp en enhetlig linje kring nikotinprodukterna samt deras användning som vi själva kan reglera. Tullen ska inte behöva använda en mängd av sina resurser till att konfiskera läkemedel och vi ska heller inte sporra den gråa ekonomin till att blomstra.

Petteri Orpo som leder förhandlingarna har lagt upp en målsättning om att Finland kommer att ha en funktionsduglig majoritetsregering under juni månad och det hoppas även jag.

Alla tycks vara överens om en sak - den här perioden i riksdagen har inte varit likt någon annan period. Den har långt präglats av coronapandemin och senare av anfallskriget i Ukraina, saker som ingen av oss kunnat förutspå då regeringsprogrammet skrevs. Flera gånger har det känts som vi gått från en kris till en annan.

Köpvanor och konsumentbeteende förändras inte över en natt. Det är därför oroväckande ifall den här trenden håller i sig. Det vore viktigt att handla inhemska grönsaker både för den egna hälsan och för att kunna stödja våra lokala producenter under en svår tid.

Med jämna mellanrum lyfts frågan om ungas psykiska hälsa upp, bland annat i veckan då vi presenterades väldigt oroväckande statistik. I sig kom inte som någon överraskning men trots det är påminnelsen ögonöppnande.

Den psykiska ohälsan gäller alla åldersgrupper men det berör just nu speciellt barn och unga. Vi vet bland annat att allt fler unga svarar i Hälsan i skolan-enkäten att livet inte har någon mening. Mycket oroväckande.

Det finns undantag, men att vi finländare generellt rör på oss för lite kommer säkerligen inte som en överraskning för någon. Det påvisades igen då UKK-institutet tidigare i veckan publicerade sin nyaste rapport om hur mycket, eller i det här fallet hur lite, finländarna rör på sig.

I måndags presenterade sannfinländarna också sitt nya finskhetsprogram, som med fog väckt starka reaktioner längs kusten. I programmet ingår bland annat en målsättning om att göra svenska språket frivilligt i grundskolan.

Grattis Kaskö! Metsä Boards meddelande i torsdags om att de utreder möjligheten att bygga en ny modern kartongfabrik i Kaskö kom för många som en blixt från klar himmel. Ofta kan blixtar ha förödande konsekvenser men denna blixt var totala motsatsen - en synnerligen fin nyhet för Kaskö som under senaste åren bland annat kämpat med sin ekonomi.

Riksdagen förde idag remissdebatt gällande redogörelsen om den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Riksdagsledamot Mikko Ollikainen (SFP) betonade i sitt gruppanförande vikten av klimatarbete på olika nivåer, samt möjligheterna klimatarbetet öppnar för våra företag.

Imorgon söndag sin infaller morsdagen. Det är dagen då vi firar våra mödrar, som i många avseenden är tryggheten för barnen, på ett högaktningsfullt och fint sätt. Just nu har de ukrainska mödrarna en särskild plats i våra hjärtan. I deras svåra situation måste de ändå bevara hoppet och tron på framtiden – för sina barns och familjers skull. Det är viktigt nu att vi fortsätter stöda dem på bästa sätt, även i sommar då inte skolan och dess schema formar dagen.

E va no mytchi finsk jär. Citatet är säkert bekant från olika sammanhang men denna gång hörde jag en driftig österbottnisk ungdom säga det då hon, tillsammans med sina kompisar, visade upp sina fina produkter på Ung Företagsamhets Våga vara företagare-finaldagar i köpcentret Tripla i Böle i veckan.

Under påskhelgen nåddes vi av budet om riksdagens långvarigaste ledamot Ilkka Kanervas bortgång. Det här berörde alla riksdagen. Alla kände Ike och Ike kände alla. Han hade en enorm förmåga att visa respekt för att alla kollegor, oberoende av parti, och var otroligt lösningsfokuserad. Han kunde läsa av situationen, med både humor och allvar på samma gång. Då han sa något i plenum var alla tysta och lyssnade.

Det är onsdag och i riksdagens plenum frågar kollegan Jouni Ovaska mig viskande om han har förstått ett ord rätt på svenska. Det är den 23 mars och Nordens dag, och som många andra ledamöter kommer även han, med sin goda svenska, dagen till ära att hålla en del av sin taltur på svenska.

Coronan härjar som aldrig förr i vårt samhälle. Med fog frågar sig folk, vart försvann allt vad pandemin innebär som påverkat vår vardag enormt mycket i drygt två år. Mildare variant av viruset och hög vaccinationstäckning bidrar till att symtomen hos dem som insjuknar är generellt taget lindriga just nu.

Riksdagen förde idag responsdebatt om statsrådets redogörelse för den inre säkerheten. I Svenska riksdagsgruppens gruppanförande lyfte riksdagsledamot Mikko Ollikainen fram vikten av säkerhetsmyndigheternas roll och det förebyggande arbetet.

Två veckor har gått sedan Rysslands hemska invasion av Ukraina. Konflikten har enorma följder, sorgliga och förfärliga, då miljontals oskyldiga drabbas. Följdernas olika skepnader visar sig även hos oss och enligt Finlands Bank påskyndar konflikten inflationen och bromsar den ekonomiska tillväxten. Bränslepriserna har skjutit i höjden men även tillgången på råvaror och material förväntas påverkas.

Riksdagen förde idag en debatt om statsrådets redogörelse för utvecklande av bostadspolitiken för perioden 2021–2028. I Svenska riksdagsgruppens gruppanförande betonade riksdagsledamot Mikko Ollikainen vikten av en bostadsmarknad som beaktar den allmänna samhällsutvecklingen och människors olika behov.

Av flera olika orsaker, bland annat det synnerligen oroliga säkerhetspolitiska läget i världen, har drivit upp prisnivån på energi, till exempel på el och bränsle. Kraftigt höjda energipriserna har slagit speciellt hårt på folk som bor på landsbygden och reaktionerna har varit mycket förståeliga.

De senaste dagarnas fantastiska insatser med guld, silver och brons 
av syskonen Iivo och Kerttu Niskanen samt Krista Pärmäkoski i 
OS-spåret i Kina har tagit fram starka känslor och säkert ett och 
annat glädjerop i var och varannan gård runt om i vårt land. Helt 
otroliga insatser i utmanande förhållande, snacka om att toppa formen 
när det gäller som mest - och redan idag lördag kan vi förvänta oss 
mera i framgångar i damernas stafett.

Regeringen har idag kommit överens om nya sysselsättningsåtgärder för att stärka den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro. Regeringens mål är att skapa cirka 80 000 nya jobb och höja sysselsättningsgraden till 75 procent. Riksdagsledamot Mikko Ollikainen (SFP) välkomnar de sammanlagt 13 åtgärderna som bland annat beaktar studerandes och frilansande kulturarbetares sysselsättning.

Idag överlämnades barnombudsmannens berättelse om barnens ställning och tillgodoseendet av barnens rättigheter i Finland 2018–2021 till riksdagen. I Svenska riksdagsgruppens taltur lyfte riksdagsledamot Mikko Ollikainen fram vikten av att beakta barnens rättigheter i lagstiftningsarbetet och på alla nivåer av beslutsfattande. Barn och barnens rättigheter måste även höras mer i den offentliga debatten.

Det har gått knappt två veckor sen välfärdsområdesvalet. Österbottningarna var bäst i klassen då det gäller röstningsaktivitet. Det noterades nationellt i riksdagen och i media, även att SFP fick enkel majoritet i nya välfärdsfullmäktige i Österbotten. Valresultatet innebär ett stort ansvar och det ska förvaltas enligt det.

I Österbotten har vi redan i flera år förberett oss för välfärdsområdets verksamhet. Det är bra. Jag har sett hur beredningsarbetet framskrider hos oss och i de övriga områdena. Vi är långt före en stor del av de andra välfärdsområdena - det kommer bli otroligt bråttom för dem. 

Våren 2018 publicerade forsknings- och expertcentret UKK-institutet en rapport där det konstaterades att samhällets årliga kostnader för fysisk inaktivitet, mycket sittande och dålig kondition är minst 3 miljarder euro. I uträkningen ingår bland annat social- och hälsovårdskostnader, inkomstskatteförluster och kostnader för utslagning.

Finland vill vara världens barnvänligaste land. Ett fint, ambitiöst och viktigt mål med tanke på att antalet barn som fötts i landet, granskat på längre tid, gått stadigt neråt. För att bli världens barnvänligaste land krävs många olika åtgärder. Som ett led i det godkändes historiens första barnstrategi i våras. I onsdags gjordes ett annat viktigt beslut i den helheten då riksdagen godkände den nya familjeledighetsreformen.

Igår firade mitt eget gymnasium, Gymnasiet i Petalax, sin 50-årsdag i festliga former. Samtidigt invigdes den splitternya gymnasiebyggnaden. Gymnasiet i Petalax, som i första hand servat unga i Malax och Korsnäs kommuner, är ett av de första svenskspråkiga landsbygdsgymnasierna i Finland. I år har gymnasiet fått föra över sin verksamhet i det ekologiskt byggda och unika träskolan, något som uppmärksammats i många olika sammanhang.

Det har regnat så gott som hela veckan, grått och trist. Hela oktober var regntungt. Men i somras var det klarblå himmel, sol och torrt - då suktade vi efter regn. Vi hade stora skogsbränder nära i Kalajoki, samtidigt som det var stora översvämningar i Europa. Allmänt taget är vintrarna mildare nu än förr. Något är på gång med vädret.

 

En stor del av mitt arbete i riksdagen går ut på att lyfta fram frågor som berör svenskans ställning. Det sker så gott som dagligen. Samtidigt har jag märkt, bland annat i utskottsarbetet, att kollegorna inte i sig är emot frågor som beaktar svenskans ställning – nej - men de kommer bara inte att tänka på det på samma sätt som vi gör som sett då jämlik service på svenska inte är en självklarhet. Därför påminner vi om svenskan - ofta.

SFP:s österbottniska riksdagsledamöter Mikko Ollikainen, Anders Norrback och Joakim Strand ifrågasätter starkt behandlingen av skarvfrågan och den utdragna processen gällande ersättningar för skarvskador. Enligt Ollikainen, Norrback och Strand är även behandlingstiderna gällande undantagslov för begränsning av skarvskador ohållbara. Frågan lyftes fram av riksdagsledamot Mikko Ollikainen under riksdagens budgetdiskussion med jord- och skogsbruksminister Leppä och miljöminister Mikkonen.

Det är budgettider i såväl riksdagen som i våra kommuner. Parallellt med detta utarbetas just nu kommunstrategier för mandatperioden som nyss inletts.För kommunerna är de kommande 4 åren speciella i och med att över hälften av kommunernas personal, inkomster och utgifter flyttas till de nya välfärdsområdena. Utbildningssektorn blir central i framtidens kommun men även fritids-, kultur-, idrotts, ungdoms, planerings- och tekniska frågor får en större betydelse.

I ett otal olika repriser har finländarnas mentala hälsa debatterats flitigt i riksdagen under hösten. Den psykiska ohälsan gäller alla åldersgrupper men det berör just nu speciellt barn och unga. Behovet av hjälp och att se unga har ökat massor under coronatiden. Känslan av ensamhet och ångest har enligt färska undersökningar ökat lavinartat speciellt bland flickor.

I olika jämförelser klassas Finland som världens tryggaste, men också lyckligaste, land. Vardagen här är i de allra flesta fall tryggare än någonsin. Generellt har antalet dödsfall från trafik, bränder eller brott sjunkit stadigt sedan 1980-talet.

Regeringens budgetförhandlingar blev, efter vissa turer, klar i torsdags. Vid sidan om nästa års statsbudget var flera stora framtidsfrågor på agendan, såsom klimat- och sysselsättningsåtgärder. 

Coronapandemin har varit en tung tid för barn och unga. Det visar en idag publicerad enkät av THL (Institutet för hälsa och välfärd). Speciellt utsatta är flickor, bland vilka ensamhet har vuxit betydligt i jämförelse till tidigare år. Enligt enkäten känner sig var fjärde flicka rätt ofta eller ständigt ensam.

Nyheten om att Vasa stad och Finnish Minerals Group har tecknat intentionsavtal med FREYR Battery om utvecklande av en battericellsfabrik till GigaVasa-området  är en fantastisk nyhet för vår Vasaregion, Finland, ja hela Norden, säger SFPs riksdagsledamot Mikko Ollikainen från Malax.

01.07.2021

Riksdagen förde idag en responsdebatt om den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021-2032. I Svenska riksdagsgruppens gruppanförande betonade riksdagsledamot Mikko Ollikainen vikten av satsningar på det lägre vägnätet samt hamnarnas betydelse för en fungerande export.

Under de senaste åren har begreppet Black Friday, handelns readag som även kan ses som ett startskott på julhandeln, blivit allt bekantare för oss alla. Däremot har åtminstone inte jag hört talas om en svart tisdag. Om någon dag närmar sig begreppet det i vår politiska närhistoria så var det nog i tisdags. Det hände, och det hände verkligen mycket, på flera olika plan.

Svenska låtskrivaren Per Gessles texter kan användas till mycket. Däremot kunde Gessle knappast tro då han skrev refrängen ”Här kommer alla känslorna på en och samma gång” att han skulle citeras knappt 20 år senare i en kolumn i Vasabladet för att beskriva situationen i Finland just nu

Kultur-, idrotts- och evenemangsbranscherna hör till de allra mest utsatta branscherna till följd av coronapandemin, eller för att uttrycka det lokalt – di ha vuri och ji i båga. Branscherna innefattar en uppsjö av olika slags aktörer och bland annat av den orsaken har det ur statligt perspektiv varit utmanade att stödja branscherna utgående från de finansieringsnycklar som funnits.

Vissa saker engagerar mera än andra. En sak som verkligen engagerar är våra vägar. Det brukar skapa speciellt mycket diskussion längs kusten vintertid och på våren under menförestider. Det är helt naturligt, det handlar om våra livsnerver för att vi ska kunna leva och verka.

Statsrådet överlät idag den 12-åriga trafikplanen till riksdagen. Den riksomfattande trafikplanen är den första av sitt slag och sträcker sig till år 2032. Syftet med planen är att öka långsiktigheten i beslutsfattandet kring trafiksatsningar och i den finns linjedragningar som bland annat berör underhåll och investering av olika former av infrastruktur. Trafikplanen är utarbetad av en parlamentarisk arbetsgrupp som tillsattes av statsrådet 2019.

Den utbildningspolitiska redogörelsen, som publicerades idag, kunde inte ha kommit lägligare – av många olika orsaker. Det anser Mikko Ollikainen, SFP:s medlem i riksdagens kulturutskott. Senast gjordes en motsvarande nationell redogörelse för 15 år sedan.

I likhet med många andra har jag alltid trivts i arbeten där den ena dagen inte är den andra lik. Det här yrket är i allra högsta grad ett sådant. Svängningarna är snabba, i vissa fall kan det ändra från timme till timme. Ibland får man höra att politik är tråkigt, men jag kan intyga att det finns ibland stunder då det är utmanande att hänga med i alla rörelser även om man i princip sitter mitt i beslutens centrum. 

Regeringens förslag att införa rörelserestriktioner har onekligen varit ett hett samtalsämne denna vecka. Grunden till förslaget kom efter en synnerligen stark vädjan från hälso- och sjukvårdsmyndigheterna. Inte ett helt okomplicerat beslut att fatta i och med att det i allra högsta grad handlar om människans grundläggande rättigheter. Behovet av skärpta åtgärder i huvudstadsregionen och Åbo är akut för att vi inte ska hamna samma öde till mötes som till exempel Estland. Eftersom en del missförstånd har funnits så bör det poängteras att det förslag om begränsningar i rörelsefrihet som nu lagts fram inte berör Österbotten.

En arbetsseger. Så beskriver de tre österbottniska SFP-riksdagsledamöterna Ollikainen, Norrback och Strand regeringens slutgiltiga förslag till ny avfallslag, som gavs idag. Målsättningen med avfallslagen är att minska på avfallsmängden och samtidigt öka på sorteringen och återvinningen. Genom lagändringen vill man uppnå bättre avfallshanteringstjänster och större tillgång på insamling av förpacknings- och bioavfall.

Ett år har nu gått sen coronapandemin slog till i Finland med bland annat i bruktagandet av beredskapslagen som följd. Effekterna på vårt samhälle har varit stora – med plus och dessvärre också minus. I många avseenden har den osynliga faran ändå satt landsbygdens betydelse i ett nytt ljus.

Idag lanserades den första heltäckande utredningen om den svenskspråkiga utbildningen i Finland. Utredningen, som gjorts av Gun Oker-Blom, har granskat den svenskspråkiga utbildningens nuläge och utvecklingsbehov. Rapporten överräcktes till undervisningsminister Jussi Saramo och statssekreterare Tuomo Puumala

Barn och ungas välmående har varit i fokus på senare tid. Mycket bra, det behövs verkligen. Största delen av våra barn och unga mår bra men tyvärr ser vi att allt fler barn och unga mår sämre av olika orsaker. Illamåendet har eskalerat under den pågående coronapandemin.

Finlands framgång bygger på att vi har en god och jämlik utbildning. I stället för nedskärningar behövs medvetna och långsiktiga satsningar på skola och småbarnspedagogik.

Idag lanserades den första nationella barnstrategin i Finland. Strategins syfte är att föra en omfattande samhällspolitisk diskussion om barn- och familjepolitik och att ge verktyg för arbetet för ett barn- och familjevänligt samhälle.

Den senaste veckan  har det varit mycket diskussion kring vargarnas antal, såväl lokalt som på nationell nivå. Jaktvårdsföreningars spårinventeringar med flera hundra medverkande jägare, bland annat i Syd-Österbotten, har visat att spårobservationer av varg har ökat kraftigt, och det verkar som att en tredjedel av hela landets kvot är nu koncentrerade till ett mindre begränsat område.

Valet som berör vår vardag allra mest, kommunalvalet, hålls om drygt två månader - den 18 april. Paradoxalt nog brukar röstetalet vara allra lägst i just kommunalvalet.

Psykisk ohälsa har ökat på ett oroväckande sätt under de senaste decennierna och är idag orsaken till över hälften av sjukpensioneringarna i vårt land. Att vi under det gångna året levt mitt i en pandemi och i undantagstillstånd har ytterligare förvärrat situationen.

Många grova fall av mobbning och våld bland unga har uppdagats sedan hösten och detta har varit ett hett diskussionsämne. Bland annat till följd av detta lanserade undervisnings- och kulturministeriet idag tillsammans med justitieministeriet, inrikesministeriet och social- hälsovårdsministeriet ett åtgärdsprogram för att förebygga mobbning, våld och trakasserier i skolor och läroanstalter.

Stävjandet av coronavirusets framfart har, i jämförelse med många andra, varit lyckat i vårt land. Vi har plikttroget följt rekommendationerna, kvittot på det märks nu i form av antalet nya smittade, personer i vård och omkomna.

I tisdags fylldes mångas sociala medier med svarta rutor. För egen del trodde jag först att det var nåt fel på mitt flöde.

– Vi ska inte göra samma misstag som gjordes under 90-talets depression då många barn och unga blev lidande. Effekterna av detta märks ännu idag, i flera generationer. Regeringen visar nu genom denna tilläggsbudget att barn, unga och familjer inte ska lida på grund av coronakrisen med sitt välmåendepaket för främjande av Finlands framtid – barn och unga.

Det är vecka 22 och lördag! En dag som många barn och unga, åtminstone under normala förhållanden, väntat på i veckotal - skolavslutningen. Friheten, värmen och långa sovmornar lockar.

Koronavirus on hallinnut suurelta osin eduskunnan työtä reilun kahden kuukauden ajan, joko Arkadianmäellä tai etätyönä kotona, minun osaltani Maalahdessa. Yleensä kiireinen Helsinki on ollut todella hiljainen, vähän kuin juhannuslauantainaamuna – tyhjät kadut. Maalahdessa ja muuallakin Pohjanmaalla muutos on ollut maltillisempaa.

Då jag blev riksdagsledamot skaffade jag ett kryp in i Helsingfors där jag övernattar under arbetsveckorna. Våren och försommaren var bråd ifjol så själva flytten skedde först på midsommar.

Coronaviruset dominerar diskussionerna i vårt samhälle. Just nu diskuteras mest vilka begränsningar som det borde lättas på och i vilken ordning. Det gäller bland annat skolorna - borde de öppnas helt, delvis, eller ska vi fortsätta med distansundervisning?

Coronaviruset har dominerat riksdagsarbetet i en och en halv månads tid men det finns också andra samhällsfrågor att lyfta upp. Det är naturligtvis viktigt att vi får information om den rådande situationen men när alla medier, inklusive sociala medier, cirkulerar kring ett och samma ämne ur olika infallsvinklar blir det lätt överväldigande för många. Jag har mött en del kommentarer i stil med, ”kan ni inte börja tala om något annat snart?”.

Coronaviruset har fått de gråa håren att växa i accelererande takt, lite för var och en, av olika orsaker. Den osynliga faran har ställt till det enormt mycket, bland annat skapat ett logistikpussel i hemmen, på arbetsplatser, företagen, kommunerna, ja i hela samhället.

Vi lever i minst sagt omtumlande tider. Dagligen tvingas regering och riksdag fatta stora beslut snabbt, vilket berör alla finländares vardag på ett märkbart sätt. Se knappt två veckor tillbaka i tiden – tänk vilka enorma beslut som fattats under den här korta tiden. Listan på beslut är mycket lång.

Ja, jag erkänner. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tänka mig, för ungefär 11 månader sen då jag steg upp för riksdagshusets trappor i egenskap av nybliven riksdagsledamot, att vi skulle konstatera att vi har undantagsförhållande i vårt land i mars 2020 och att vi för första gången under fredstid tar ibruk beredskapslagen.

Turerna kring vårdreformen, det vill säga hur social- och hälsovården ska ordnas i framtiden, har sannerligen varit många under den senaste 15 åren. Under den senaste regeringsperioden var valfriheten en väsentlig del av helheten. Då utgick man i princip från att alla andra aktörer förutom kommunerna, som har haft hand om omsorgen i kommunerna i ungefär 150 år, skulle kunna producera vård i framtiden.

Efter en månad med olika uppdrag i landskapet är jobbet nu igång i huvudstaden igen. Tempot har varit högt de första veckorna, på ett sätt en slags ketchupeffekt. Massor med praktiska ärenden, som i allra högsta grad berör folks vardag, har nu kommit till behandling i riksdagen samt i de organ som jag sitter med i. Det märks att det här året är väldigt viktig för regeringen.

För en tid sen fanns ett uppslag i denna tidning om befolkningsutvecklingen i de sydösterbottniska kommunerna under 2000-talet. I likhet med många andra regioner i landet - största delen faktiskt - har befolkningens antal minskat. I de fyra sydösterbottniska kommunerna var minuset 2361 personer under två decennier.

Riksdagsarbetet går in på sin sista vecka innan juluppehållet.

Imorgon fredag stillar sig Finland för att fira 102 år av självständighet efter några otroligt turbulenta dagar inom den nationella politiken.

12-årig riksomfattande trafiksystemplan - i första anblicken låter det inte alls så lockande men faktum är att det nu, genom planen, stakas ut grunden för hur staten kommer att agera kring väg- och infrastruktursatsningar fram till år 2030.

I min vardag läser jag en hel del - epost, tidningar, beredningar och rapporter.

Nästa vecka arrangeras Nordiska rådets 71:a session i Sveriges riksdag som är en av årets största nordiska politiska händelser där politiker från hela Norden samlas för att diskutera samhällsfrågor som sträcker sig över de nationella gränserna.

Rinnes regering har gett sin första budget för behandling i riksdagen. Mycket ros men också en del ris gavs kring budgeten i riksdagsdebatten efter att den 900 sidor tjocka gula budgetboken delades ut på riksdagsledamöternas platser i plenisalen.

Barn och ungas psykiska ohälsa har fått stor uppmärksamhet i de österbottniska tidningarna de senaste veckorna genom satsningen #allaskafåmåbra. Bra, vi måste oftare tala om detta ämne.

Efter en späckad vår och försommar med två lyckade val och regeringsförhandlingar är vi nu tillbaka i vardagen i granitborgen. Sommaruppehållet gav kraft och energi att ta i tu med höstens utmaningar.

Tiden efter riksdagsvalet har på många sätt varit väldigt innehållsrik och intressant.

Detta är en historisk kolumn. Det här är nämligen den första kolumnen som jag skriver i egenskap av nybliven riksdagsledamot.

Insändare till tidningarna 11.4.2019.

Dags för en topp 10 lista på ämnen som jag mött och som berör själva riksdagsarbetet.

Tässä voitte lukea vaalilehtini!

Insändare till tidningarna 23.3.2019. Publicerad 26.3.2019 i ÖT.

Efter fler tuffa år syns nu ljus i tunneln inom pälsdjursbranschen. Auktionerna i såväl Vanda och Köpenhamn visar...

Insändare som publicerades i Österbottens Tidning 23.3.2019

Vård och omsorg av äldre är ett givet tema i de aktuella valdebatterna. Av Finlands befolkning är snart 1,3 miljoner...

Tässä voitte lukea haastatteluni ÖP:ssä (ruotsiksi, online-versio). 

Insändare till Vasabladet, Syd-Österbotten och Österbottens Tidning. Publicerad i Vasabladet 19.3.

Sipiläs regering och vårdreformen sprack i fredags, en knapp månad innan riksdagsvalet. Att vårdreformen sprack var mer väntat än att regeringen skulle spricka. Vårdreformen har varit på tapeten sen 2005...

Insändare till bland annat Österbottens Tidning 18.1.2019

Förbjud export av pälsavelsdjur till Kina

Den för oss österbottningar otroligt viktiga pälsdjursnäringen har haft det tyngre de senaste åren. Svackor och uppgångar har hört branschen till men nu om någonsin behöver pälsdjursuppfödarna allt stöd de kan få. 

Insändare till bland annat Vasabladet 17.1.2019

Alkohollagen skapar problem i föreningshus

I många av våra byar är huset mitt i byn, UF-lokalen, den naturligaste samlingsplatsen för byborna. Många väljer att hyra UF-lokalen eller något annat föreningshus då det nalkas fest i familjen, såsom bröllop eller kalas. Dessa evenemang är slutna tillställningar för inbjudna gäster.

Inför riksdagsvalet 2015 gjorde jag flera praktiker på olika arbetsplatser. Detta valde jag att göra för att få en förståelse över hur en vanlig arbetsdag i olika branscher ser ut i verkligheten. 

Här kan ni se videor som gjordes i samband med mina praktiker!

15.04.15Jakt på varg och prickning på skarvägg (inskickat Vbl, Sydin och ÖT)

Jakt på varg och prickning på skarvägg

Skarven hör inte hemma i Österbotten och en vargstam bör heller inte etableras i befolknings- och husdjurstäta områden såsom Österbotten. Därför bör vi få jakt på varg i stamvårdande syfte även här i vår region. För att kraftigt minska på den växande skarvstammen måste vi införa prickning av skarväggen.

09.04.15Byrokratian kahleet (Pohjalainen)

Byrokratian kahleet 

Käynnissä olevan eduskuntavaalikampanjan aikana, me ehdokkaat, saamme kuulla monia pohdintoja suomalaisen yhteiskunnan tilasta. Ihmisten kokemukset vaihtelevat luonnollisesti mm. sukupuolen, iän, ammatin, vapaa-ajan aktiviteettien sekä asuinpaikan mukaan. 

02.04.15Den byråkratiska snaran (Vasabladet)

Den byråkratiska snaran

Under pågående valkampanj inför riksdagsvalet får vi kandidater ta del av många funderingar om tillståndet i det finländska samhället. Erfarenheterna varierar givetvis beroende på kön, ålder, yrke, fritidssysselsättning, boningsort osv. 

23.03.15Utrotningshotad yrkeskår (Vasabladet)

Utrotningshotad yrkeskår

Få yrkeskårer är så utsatta som yrkesfiskarna men de är ett envist släkte. Tänk vilken tur för oss som vill äta närproducerad mat!

07.03.15Ännu ett hårt slag mot landsbygden (Sydin)

Ännu ett hårt slag mot landsbygden

Landsbygden har varit den stora förloraren under den gångna riksdagsperioden. Det senaste beviset är det hårda slaget mot taxiverksamheten på landsbygden som uppmärksammats på senare tid.

04.02.15Krafttag mot djurrättsaktivism (ÖT, Sydin, Vasabladet)

Krafttag mot djurrättsaktivism

Det är nu dags att ta ordentligt itu med djurrättsaktivismen, som allt mera handlar om något som kan kallas för aktivismturism. Det såg vi i höstas då farmområdet i Vassor, Korsholm besöktes av djurrättsaktivister från Mellaneuropa. Nu behöver våra företagare inom pälsdjursbranschen arbetsro.

06.03.15Skulden till vår infrastruktur (Vasabladet)

Skulden till vår infrastruktur

Österbottens livsnerv, riksåttan, är ställvis i bedrövligt skick. Malaxvägen i Malax, Strandvägen mellan Molpe och Korsnäs och Östra Linjen i Närpes är tre andra exempel på vägar och vägsträckor som är i minst lika dåligt skick. Listan kan göras betydligt längre.

15.04.11Goda grannar – eller hund som katt? (Vasabladet)

Goda grannar - eller som hund och katt? 

Ledande personer inom näringslivet i Vasaregionen signalerade så sent som i onsdags vikten av en stark(a) region(er) och helhetstänkande för regionens bästa. Helt förståeligt, stadsregionernas betydelse för hela landets utveckling ökar hela tiden. Två tredjedelar av landets befolkning bor redan inom stadsregionerna. Stadsregionerna är ekonomiska motorer, regionalt och nationellt.

23.02.11 Våga tro på det du gör (Vaasan Ikkuna)

Våga tro på det du gör

Det sägs ofta att vi finländare saknar gott självförtroende. Psyket sviker då det verkligen gäller. Det här har kanske främst tagit sig uttryck i ishockey då vi förlorat i avgörande skeden mot ärkerivalen Sverige. Det har också blivit en del enkla och bittra förluster i fotboll under årens lopp.

11.11.10 Arbetslöshet och arbetskraftsbrist samtidigt (Fönsteristäkolumn – Vaasan Ikkuna)

Arbetslöshet och arbetskraftsbrist samtidigt

Tänk att det är så – arbetslöshet och arbetskraftsbrist samtidigt. Men på ett sätt är det inte så konstigt. Inom vissa branscher, som har stor efterfrågan, är det stor brist på kunnig arbetskraft medan vissa arbetsgrupper hamnat i en dalgång med dystra framtidsutsikter. En del långtidsarbetslösa har fastnat djupt i träsket, därifrån är det inte lätt att kravla sig upp igen.