Kolumn i ÖT 17.04.2021

Historisk vecka för vår trafikpolitik

Vissa saker engagerar mera än andra. En sak som verkligen engagerar är våra vägar. Det brukar skapa speciellt mycket diskussion längs kusten vintertid och på våren under menförestider. Det är helt naturligt, det handlar om våra livsnerver för att vi ska kunna leva och verka.

I veckan överlämnade statsrådet den efterlängtade 12-åriga trafiksystemplanen till riksdagen. Den nationella trafiksystemplanen är den allra första av sitt slag och har som syfte att öka långsiktigheten i vår trafikpoltik. Det handlar om ett brett dokument där alla sätten att färdas - på väg, räls, vatten och i luften – beaktas, dock så att enskilda projekt finns inte med i den nationella planen.

Tanken har varit att Finland behöver ett trafiksystem som beaktar de behov som kommer från såväl näringsliv, pendlingstrafik och boende – en långsiktig helhetsstrategi som sträcker sig över en längre tidsperiod. Ledord inför framtiden har varit tillgänglighet, hållbarhet och effektivitet.

En väsentlig del av helheten är hur finansieringen byggs upp med tanke på till exempel basunderhållet av våra vägar och rälsar, byggande av nya vägar och spår och kollektivtrafiken men också hur digitaliseringen kan hjälpa, till exempel då det gäller logistiken. Listan kan göras betydligt längre.

Delaktigheten har varit viktig i utarbetandet av planen. Under beredningen av trafikplanen hördes hundratals aktörer runt om i landet, bland annat myndigheter och näringslivet i Österbotten. Dessutom har planen gjorts parlamentariskt vilket är synnerligen viktigt med tanke på att trafikprojekt är ofta väldigt långsiktiga och går över riksdagsperioden.

Det som engagerat mest är vägarna skick och speciellt de lägre vägnätets skick. Där är behovet enormt och nu finns det skrivningar om att även det lägre vägnätet ska prioriteras, vilket är bra. Kontakterna kring dåliga vägar är otaliga, om jag börjar lista exempel här glömmer jag garanterat någon.

Reparationsskulden på våra vägar har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och nu ska trenden vändas. Målet är att minska skulden från 2.8 miljarder euro till 2.2 miljarder euro fram till 2032. Även om 300 miljoner läggs till årligen för beläggningsarbeten och förbättrande av räls kommer dessvärre många nya vägar som blir sämre. Trenden är ändå den rätta. 

Som SFP:s representant i arbetsgruppen lyfte jag under arbetets gång även – förutom vägarnas skick -  fram hamnarnas och de regionala flygfältens betydelse. För företag i Österbotten är dessa oerhört viktiga knytpunkter för vårt exportberoende näringsliv. Här är det viktigt att det finns utrymme för utveckling. I dokumentet finns också många bra skrivningar kring till exempel skärgårdstrafiken.

En långsiktig trafikplan innebär även ökade möjligheter för EU-finansiering och att dessa ska för Finlands del kunna utnyttjas fullt ut.

Den 12-åriga trafikplanen gynnar alla inblandade parter. Förutom beslutsfattare och myndigheter ger planen framtidstro till aktörer i branschen och deras möjlighet att planera sin verksamhet på långsikt. Nu är det viktigt att beslut som görs om infrastruktur – såväl regionalt som nationellt – görs på ett genomskinlig och trovärdigt sätt.