KOLUMN: SANNFINLÄNDARNAS KORTA POLITISKA MINNE

Länge, kring 15 års tid, har vi väntat på den här stunden. Olkiluoto 3 kördes igår morse på full effekt, för första gången någonsin, och stod för närmare 20 procent av elproduktionen i landet. Hoppas detta för sin del kan rädda vår befarade tuffa vinter gällande energi och underlätta vardagsekonomin bland finländarna.

Det var den positivaste nyheten denna vecka men i övrigt har det varit sannerligen turbulent. Mestadels beroende på vår östra grannes hänsynslösa och egoistiska förehavanden.

I måndags presenterade sannfinländarna också sitt nya finskhetsprogram, som med fog väckt starka reaktioner längs kusten. I programmet ingår bland annat en målsättning om att göra svenska språket frivilligt i grundskolan. Motiveringarna är bland annat att svenska språket stör finskatalandes självbild och att det svenska språket förringar finskans betydelse som landets nationalspråk.

Bara ett och ett halvt år innan, i mars 2021 inför kommunalvalet, friade sannfinländarna väldigt synligt till svenskspråkiga väljare. Ibland sägs det att det politiska minnet är kort, och var och en kan själva bedöma om det uttrycket lämpar sig här.

Det svenska språket är, i synnerhet nu, en rikedom för Finland. Det nordiska samarbetet har sällan varit viktigare än nu, då förmodligen Ryssland angripit hela västvärlden genom bland annat attacken mot gasrören Nord Stream. Vi behöver ett starkt nordiskt försvarssamarbete som en del av NATO, och här spelar språkpolitiken en stor roll. Till exempel i tisdags hade jag och svenska talande kollegor stor nytta av språket, då vi mötte Stortingets talman och vicetalmän riksdagen. Vi kunde lätt kommunicera på skandinaviska både under möten och mer informella tillställningar, till exempel om Vasa och Fryers planer i staden.

Svenska språkets ställning i Finland är heller inte enbart en fråga om språket i sig. Det handlar också om gemensamma värderingar, samhällsstruktur och en samhörighet med resten av Norden, även då vi granskar det ur företagens möjligheter att exportera där Norden, och i första hand Sverige, är den allra vanligaste länken ut i världen. Finland är mer än någonsin under modern tid beroende av nordiskt samarbete och därför är sannfinländarnas förslag absurt. Ett nytt val hägrar och de frågor som sannfinländarna traditionellt lyft fram har inte samma luft under vingarna som de haft tidigare under perioden.

Språkundervisningen hänger också ihop med undervisningen i stort. Tidigare i veckan har vi även kunnat läsa om att Estland gått om Finland i Pisa-resultaten. Orsakerna är mångfacetterade men hänger också ihop med beslutsfattarnas vilja att prioritera undervisningen. Språkundervisningen stimulerar bland annat elevernas utveckling på flera plan: kognitivt, socialt och kulturellt. Att slopa den obligatoriska skolsvenskan höjer därmed inte resultaten i Pisa-undersökningarna – tvärtom.

Svenska språket i Finland binder ihop Norden och visar tydligt på våra gemensamma värderingar. Vi vill och bör arbeta för färre gränshinder – inte fler. För att kunna skapa sig en förståelse för andra kulturer och andra länder, är språkkunskaperna därför av yttersta vikt.