Kolumn ÖT 12.02.2022

100-åring i enorm förändring

De senaste dagarnas fantastiska insatser med guld, silver och brons 
av syskonen Iivo och Kerttu Niskanen samt Krista Pärmäkoski i 
OS-spåret i Kina har tagit fram starka känslor och säkert ett och 
annat glädjerop i var och varannan gård runt om i vårt land. Helt 
otroliga insatser i utmanande förhållande, snacka om att toppa formen 
när det gäller som mest - och redan idag lördag kan vi förvänta oss 
mera i framgångar i damernas stafett.

Vägen till dessa efterlängtade medaljer har absolut inte kommit lätt. 
Bakom dem finns tusentals av hårda träningstimmar i hemmaförhållanden  
och träningsläger, tidigare misslyckanden, blod, svett och tårar.

Målmedvetet arbete kräver resurser. Förutom ovärderligt stöd av familj 
och näromgivning krävs ekonomiska muskler för att nå toppen. De 
statliga medlen för idrotten, bland annat skidförbundet som möjliggör 
lägerverksamhet för toppidrottarna, kommer från statliga tipsbolaget 
Veikkaus avkastning. Ännu.

Veikkaus inkomster har minskat sakta men säkert under det senaste 
årtiondet. Allra mest sjönk Veikkaus intäkter år 2020, som en del av 
coronarestriktionerna, med hela 300 miljoner euro. En enorm summa.

Avkastningen från Veikkaus har varit bundna till att - mer eller 
mindre - finansiera kultur-,  idrott- och ungdomsverksamhet samt 
medborgarorganisationer inom social- och hälsovårdssektorn i vårt 
land. I takt med att avkastningen minskat har oron inom dessa sektorer 
vuxit med rädsla för mindre finansiering och det är mer än förståeligt.

I tisdags offentliggjorde riksdagspartierna som gemensamma syn för de 
så kallade Veikkaus-pengarnas framtid. I och med detta kan 
organisationer som hittills varit beroende av Veikkaus finansiering 
dra en lättnadens suck för farhågorna var värre än det som nu 
överenskoms.

Fram till 2026 kommer anslagen att vara på ungefär samma nivå som 
hittills. Finansieringen för 2024 fastställdes till 990 miljoner euro. 
Kring 2023 års stödnivå besluts i vårens ramria.

Modellen som den parlamentariska arbetsgruppen presenterade upphäver 
det nuvarande systemet från 1920-talet där bland annat tredje sektorns 
organisationer, men även till exempel idrottsplatsbyggande, 
finansieras av spelintäkter. I stället kommer intäkter från Veikkaus 
att överföras direkt till statsbudgeten, och på detta sätt undviks 
situationen där organisationerna är direkt bundna till Veikkaus 
resultat.

Användningen av pengarna i statsbudgeten besluts sedan av politikerna 
i riksdag och regering. Men för att finansieringen inte ska variera 
beroende på regeringskonstellationen, som ger förslaget till 
statsbudget, kommer en uppföljningsgrupp att tillsättas för att bevaka 
att organisationernas intressen uppfylls.

Syftet med den nya modellen är även att minska på den problematiska 
relationen där samhällets livsviktiga organisationers finansiering har 
en koppling till spelmissbruk.

Vi rör oss alltså bort från en modell där till exempel 
spelberoendes vård och hjälp delfinansieras av bland annat 
spelberoendes spelande. Nu är det dags att stabilisera organisationers 
finansiering och på ett etiskt sätt förhindra spelberoende.

Den nya modellen ger även långsiktig och förutsägbarhet. I takt med 
att inflationen växer och stödnivån hålls någorlunda på samma nivå de 
kommande åren, måste organisationerna se över sin finansiering och 
utveckla nya sätt att verka och upprätthålla verksamhet på.

Det här ökar behovet av gränsöverskridande projekt och samarbete 
mellan olika aktörer kommer att öka. Detta gäller inte minst inom 
idrottssektorn och det har vi satsat mycket på inom Finlands Svenska 
Idrott där jag fungerar som ordförande. Allt för att kunna hjälpa till att fler rör på sig och nya toppresultat.