07.03.15Ännu ett hårt slag mot landsbygden (Sydin)
Ännu ett hårt slag mot landsbygden
Landsbygden har varit den stora förloraren under den gångna riksdagsperioden. Det senaste beviset är det hårda slaget mot taxiverksamheten på landsbygden som uppmärksammats på senare tid.
En stor del av den går ut på körningar från och till hälsovårdscentraler och sjukhus. Utan dem och skolskjutsarna skulle taxirörelsen vara olönsam.
FPA har vid årsskiftet, efter riksdagens beslut, gått in för att tillämpa nya ersättningsnivåer för taxiresor i samband med till exempel ett sjukhusbesök. Beställningarna sköts numera centralt via taxicentraler, till exempel av Taxi Vasa.
Självrisken, som betalas direkt i taxin om man beställer via taxicentralen, är 16 euro per resa. Det betalar kunden och den eventuella överskridande delen meddelas direkt till FPA. För dem som beställer via taxicentralen finns ett självrisktak på 272 euro eller 17 enkelresor. Efter det blir resorna gratis.
Om beställningen däremot inte sker koordinerat via taxicentralen och kunden väljer att anlita en bekant taxichaufför är den förhöjda självrisken 32 euro per enkel väg. Kunden betalar själv hela beloppet och söker pengarna av FPA i efterskott. Här finns inget maximalt tak för antalet resor.
Det är taxiförbundet som kommit överens om detta förfarande med FPA och det förefaller märkligt att taxibilisternas eget förbund inte värnar om en rättvis behandling av alla sina egna medlemmar.
Många, speciellt äldre på landsbygden, vill ha en bekant taxichaufför då de är på besök till sjukhuset. Det handlar om en trygghetskänsla, där den lokala taxichauffören är en slags reservanhörig. Förutom lokalkännedom på landsbygden är också den språkliga servicen viktig.
Det vore jämlikt att självrisken och taket för antalet resor vore den samma för alla oberoende var man bor, stad eller landsbygd. Orsaken till resan kan i vissa fall bero på att vårdfunktionerna har flyttats till centralsjukhuset från landsbygden.
Det finns exempel, bland annat från Åbo, där taxichaufförer väntar på mera lönsamma hälsovårdstaxiresor i stället för korta knyckar inom staden.
Samhällets kostnader skall minska men det behöver inte ske på ojämlik grund eller på landsbygdens bekostnad i fråga om taxiresor. Det kan ske genom en starkare koordinering av patienter från samma ställe till samma sjukhus. Vi kan ta lärdom från Kotka kring koordineringen av dialyspatienter.
Mikko Ollikainen
Riksdagskandidat, SFP
Malax
