Det var mera finsk dansbandsmusik än svensk i riksdagen denna vecka – speciellt gällande tonart - moll framom dur. Att EU flyttat Finland till den så kallade observationsklassen gällande ekonomin lyfte inte humöret i debatten i plenum och detta färgade naturligtvis vad oppositionen lyfte upp i sina alternativa budgeter.
Att arbetslöshetssiffrorna stigit nationellt hjälpte inte upp stämningen. Däremot var de flesta – utom gröna och vänstern - glada över att stamvårdande jakt inleds på varg. Den hör inte hemma i tätbebyggelse där den, eller snarare de, nu syns dagligen i mina hemtrakter.
Men i molltider ska man också kunna se framåt i världens lyckligaste land. Vi har massor bra och har att vara och befästa vår position bland de bästa i världen.
Kvantteknologi och kryptoteknik kan låta som något ur en science fiction-film – men de är högst verkliga och påverkar redan vår vardag. Därför har vi i riksdagens Framtidsutskott tagit fram två rapporter som visar vad dessa förändringar betyder för Finland.
När det gäller detta står vi i Finland inför en unik chans. Två teknologiska vågor – kvantteknologi och kryptoteknologi – är på väg att förändra världen, och vi har alla förutsättningar att dra nytta av dem. Det handlar inte bara om teknik, utan om nya jobb, starkare säkerhet och smartare tjänster som gör vardagen enklare för finländarna.
Kvantteknologin öppnar dörrar till säkrare digitala tjänster och banbrytande innovationer. När vi uppgraderar till kvantsäkra nät skyddas allt från bankärenden till hälsodata. Det är avgörande för telemedicin och fjärrkirurgi i ett glest land som Finland, där kvantsäker kryptering gör det möjligt att dela patientinformation tryggt och ge vård på distans. Kvantinternet kan i framtiden koppla samman kvantdatorer för forskning och möjliggöra ultrasäkra nätverk.
Kryptoteknologin förändrar hur vi betalar och hur vi litar på digitala system. Virtuella valutor och programmerbar digital euro kan göra betalningar snabbare och billigare – snart kan vi se gränsöverskridande transaktioner på några minuter till en bråkdel av dagens kostnad. Det låter kanske märkligt men här har vi en chans att göra banktjänsterna jämlikare i världen, också i globala syd.
Blockkedjor kan säkra patientjournaler och automatisera försäkringsersättningar via smarta kontakter. Decentraliserade finanslösningar (DeFi) som Aave, med rötter i Finland, visar hur nya tjänster kan växa fram utan mellanhänder. Till och med offentliga tjänster kan dra nytta av tekniken – tänk en ”KryptoKela”, där bidrag hanteras transparent och automatiserat via blockkedjan.
Samtidigt vet vi alla att digitalisering inte är svaret på allt. I en undersökning som lyftes upp i veckan visade finlandssvenskarna den största oron i att baskunskaperna (läsa, skriva, räkna) försämras. Mycket viktigt. Det är basen för att kunna förstå och kritiskt analysera vad som sker i samhället och digitalt i framtiden. Medialäskunnighet kan man kalla det. Således är det viktigt att vi undervisas i hur olika tekniker fungerar.
Den mänskliga kontakten och faktorn är och ska förbli en del i tjänsterna vi gör, till exempel inom vården, men dessa teknologier kan hjälpa något otroligt och frigöra mer tid från yrkesmänniskornas händer så att de kan fokusera på ställena där de behövs mest.