Finland är år 2050 en ledande global kraft inom hållbar teknologi och gröna innovationer, med en nästintill koldioxidneutral ekonomi. Landet har stärkt sitt samarbete med sina nordiska grannländer och EU för att främja fred och stabilitet i regionen. Den digitala infrastrukturen är oöverträffad och har revolutionerat sättet människor arbetar, studerar och lever på.

Texten i första stycket är producerad av Chat GPT utgående från frågan hur Finland ser ut år 2050. Svaret är förvånansvärt bra och även hoppingivande. 

Jag blir intresserad av att veta hur Chat GPT beskriver det globala säkerhetspolitiska läget i världen år 2050 med tanke på de nuvarande omständigheterna. Svaret beskriver detaljerat hur olika maktförhållanden mellan länder ser ut samt hur regionala konflikter utvecklats. Chat GPT stadgar exempelvis följande: De traditionella supermakternas makt, som USA, Kina och Ryssland, är fortfarande avgörande, men andra länder som Indien, Brasilien och regionala aktörer har ökat sin betydelse i den globala säkerhetspolitiken.

I veckan fanns en artikel i ÖT om en grupp studerande vid Jakobstads gymnasium som blev fast för att ha använt Chat GPT i en inlämningsuppgift. Läraren var på sin vakt, normal plagiatkontroll upptäcker inte om en text är producerad av AI.

Chat GPT använder sig av maskininlärning och AI för att analysera frågor och uppmaningar i form av text. Modellen har tränats på en enorm mängd data som samlats in från internet, böcker och andra källor. Kunskapen används för att förstå det naturliga mänskliga språket och ge så bra svar som möjligt. Verktyget ger oss en enorm mängd komprimerad kunskap som låter trovärdigt men som vi ändå inte alltid kan lita på till fullo.

Vi lever i ett brytningsskede där AI påverkar alla sektorer i vårt samhälle oavsett om vi vill det eller inte. Därför är det kritiska tänkandet ännu viktigare än tidigare. Även i fortsättningen behöver vi en högkvalitativ utbildning som lär oss att ganska information ur en kritisk synvinkel från en tidig ålder.

Vi behöver också kunna identifiera behovet av framtidskunskaper för att våra barn och unga skall kunna ha rätt färdigheter, till exempel då de träder in på arbetsmarknaden. Enligt Chat GPT är dessa i första hand kunskaper inom teknologi och digitalisering, vilket i sig betyder att också undervisningen bör utvecklas åt det hållet.

Den artificiella intelligensen kan hjälpa oss att förstå vilka förändringar vi står inför och vilka kommande megatrender som kommer att prägla vårt samhälle. Trots det behöver vi fortsättningsvis kontaktnät till personer med bred kunskap inom till exempel ett specialområde.

Detta känner vi beslutsfattare väl till eftersom en av de viktigaste egenskaperna hos en god beslutsfattare är att förstå vad man inte vet och kunna vända sig till en person som sitter på rätt kunskap. Detta behov kommer den artificiella intelligensen aldrig att kunna tillgodose.

Vi behöver också acceptera faktumet att tillgången till fakta och kunskap ständigt ökar och därmed är analysen av den ännu viktigare än tidigare. Vi behöver ha kunskap om hur vi bäst analyserar samt tillämpar fakta på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. De nya teknologiska innovationerna kan hjälpa oss i att skapa ett ännu bättre samhälle men det sunda förnuftet gör det ännu bättre.